IMG_8415 (1)Hur kommer det sig att du blev bussförare?
– Jag var nyinflyttad till Stockholm, bodde hos min syster och letade jobb. Eftersom jag hade körkort (och inte min äldre syster eller hennes kompisar) och en av hennes grannar var tunnelbaneförare kom vi in på SL, jag tyckte busschaufför verkade coolare, krävde mera, svänga och korsningar och trottarkanter och bilar, mer skills, och så sa någon “men sök då!” Och skickade jag iväg en ansökan. Skrev nåt rätt löjligt om “glatt humör precis som i visan” men det gick ju hem uppenbarligen. 😉

Hur länge har du jobbat som bussförare?
– I lite drygt 7 år. Har pluggat (till naprapat) samtidigt de två senaste också. Det funkar jättebra som helg- eller extrajobb.

Vad gjorde du innan du blev bussförare?
– Innan jobbade jag som servitris, och innan det har jag jobbat på café och som ungdomsledare.

Vad är det bästa med bussföraryrket?
– Det bästa med bussföraryrket är ändå att det är roligt att köra buss. Fråga vilken förare som helst, som har jobbat länge eller jobbat med nåt annat och sen kommit tillbaka. Det är roligt att köra ett stort fordon.

Rekommenderar du bussföraryrket? 
– Ja, det är nice! Man får möta mycket folk, man har möjlighet att göra människor glada och man får se väldigt mycket. Det är lätt att förstå sin roll, man har ganska mycket frihet i sitt sätt att arbeta, även om arbetsuppgiften är en och samma för alla förare. En bra grej också är att man kan lämna jobbet på jobbet, man behöver inte ta med det hem som så många andra jobb. Inga mail att läsa på semestern. Det är skönt.

Vilken typ av linje kör du?
– Jag kör i Stockholms innerstad. Det är mycket folk, så det gäller att få av- och påstigning att gå smidigt. Och det är mycket trafik, så det gäller att vara alert och samtidigt behålla lugnet. Och så är det självklart en del felparkeringar som gör själva körningen till lite av en utmaning.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?
Jag cyklar till jobbet, för jag börjar oftast tidigt och vid bussgaraget. Duschar, byter om till uniform, sen går jag och får veta vilken buss jag ska ha, går upp i garaget och hämtar den, loggar in, och kör ut på stan och går i trafik. Ställer in radion på nån bra kanal, tills det blir en dålig låt eller reklam. Då byter jag. Kör omkring, säger “godmorgon” till påstigande. Någon gång runt tio byter jag till “hej” eller nåt liknande. Har paus, kör lite till, har lunch, värmer matlåda, pratar lite med kolleger, sen ut igen. Jag kör mest omkring och softar och sjunger med i radion ärligt talat, hahah…

Vilken är den bästa stunden på dagen, hur ser den ut?
– Oj, det är svårt att säga. Jag kör ju mest på dagen, men ibland kväll också, och har faktiskt provat på natt också, och alla tider har sin charm. Tidigt på morgonen får man ju se soluppgången. De första morgonpigga pendlarna som står redo med ryggsäck, kaffetermos och kortet framme. De kliver på och vi säger godmorgon till varandra och kanske säger nåt mer eller bara nickar för kaffet har inte gjort sitt än, hehe det är härligt att se när stan börjar vakna. Eller en annan aspekt.. mot kvällen kanske när trafiken har lugnat sig och alla trafikljus slår om till grönt… Aah. Hahah…  Nä, svårt att säga vad som är bästa tiden. Men det är ju bra då att man får chans att uppleva alla.

Vad har du för relation till dina passagerare?
– Jag har en god relation till mina passagerare. Jag möter alla med blicken och hälsar, och är ganska öppen i det mötet och jag tror att det gör det lättare för folk att komma fram och fråga något de undrar över, speciellt barn. Det finns forskning som visar på att barn har lättare att fråga kvinnor än män om de t ex kommer bort från sina föräldrar, så där har jag kanske fördel för att jag är kvinna. Men ja, jag gillar människorna, och det märks nog tror jag.

Vilka egenskaper tycker du att en bra bussförare bör ha?
– En bra bussförare ska vara ansvarsfull, man har hand om människor på bussen, men också sina medtrafikanter, och känner man att man bär det ansvaret så tror jag att man väljer att köra lugnt och säkert. En god förare helt enkelt, till att börja med. Köra mjukt och så. Sen kommer service-biten på det. Vara uppmärksam, på det som händer i trafiken, men också i bussen. Att man ser till de behov passagerarna har. Som t ex en person med barnvagn eller rollator som ska kliva av och behöver extra tid och att man kör lite extra in till kanten. Vara öppen och hjälpsam, fråga om någon behöver hjälp eller undrar något, svara på frågor, även om man kanske inte vet svaret. Många gånger vet passagerarna själva, men vill ha bekräftelse på att “troligen stämmer det.”

Vad gör dig till en bra bussförare?
– Vad som gör mig bra? Hahah oj, det är mycket 😉 närå, men jag interagerar ganska mycket med mina passagerare. Jag har utvecklat en förmåga att tjuvlyssna, hehe… så om jag hör ett samtal som gäller t ex vilken hållplats som är närmast eller något jag kan hjälpa till med så brukar jag flika in med det. Jag informerar mycket om olika saker, jag pratar med mina passagerare i mikrofonen på ett lättsamt men tydligt sätt för att underlätta på och avstigande och så, eller bara säga nåt kul eller nån slags kuriosa på morgonkvisten ibland och det brukar vara uppskattat. Många gillar att jag hälsar på alla, och att jag väntar till äldre har satt sig osv. Får ofta höra att jag kör bra och att jag är glad och trevlig och berättar och informerar om bra saker, så det är väl det folk tycker är bra med mig antar jag.

Vad gör du om 5 år?
– Nu har jag jobbat här längre än jag trodde, men har börjat plugga, så jag kommer nog inte jobba kvar om 5 år. Då tror jag att jag kommer att jobba med det jag utbildat mig till.

Vilken är din drömpassagerare?
– Jag var med och körde buss på Prinsessan Madeleines och herr Chris O’Neills bröllop, så jag har kört både designern Valentino, japanska prinsessan och vår egen Prins Carl Philip. 😉 men om Jocke Berg från Kent skulle kliva på.. Nej, hoppas inte förresten, jag skulle bli starstruck, det skulle bara bli pinsamt, hahahah…